Sara och den hemliga världen. Del 1

Långt långt borta i Sverige finns det en liten by som heter Törnrosa byn.
Alla var snälla mot varandra och alla kände varandra.

...Vänta. Det fanns en gubbe som inte va snäll, som heter Hubert.
Bredvid Huberts hus fanns det en jätte stor flod. Först var det ett vatten fall neråt och sen ovanför vattenfallet fanns det ett till vattenfall. Om man ramlar ner för det första vattenfallet måste man hålla sig fast i klipporna för annars så kommer man att trilla i en virvel flod.

Snett emot Huberts hus bor Sara. Sara är 8 år. Hon älskar alla djur förutom spindlar och ormar och lejon och krokodiler o leopardsälen.

Och nu ska Sara till skolan.

I skolan får Sara lära sig att prata engelska och matte, men hon gillar mest rasten.
På rasten leker Sara med hennes bästa kompisar, Julia och Felisia.
Julia är blond och Felisia är svarthårig. Dom leker alltid att dom är sjöjungfruar.
- Jag vill vara en sjöjungfru, sa Sara.
- Det vill jag också, sa Julia o Felisia i kör!

Sen va skolan slut.
Sara sprang hem. Hon ville slå sitt rekord, men Sara råkande trampa fel så hon åkte nästan ner i vatten fallet, men hon höll bara i en gren, så hon trillade i vattenfallet fast hon höll fast sig i en klippa. Sen somnade hon.

Sen vaknade Sara igen, sen såg hon att hon låg på en klippa, sen försökte hon att gå upp på berget, men hon trillade fast hon fick tag och kom upp.
Sen såg hon att hennes ben var borta!
Hon är en sjöjungfru!
Och hon simmade och hon såg jätte många fiskar. Hon gillade mest sillen och laxen, men det fanns mycket fler fiskar.

Sedan så hamnade hon vid ett ställe där det inte fanns några fiskar alls. Hon tänkte simma tillbaka, men där var en haj.
Sara var rädd men den frågade om Sara ville vara med på en fest, och då sa Sara
- Ja!, hon är alltid fest sugen.

Det var långt till festen. Alla fiskar gömde sig.
- Varför gömmer alla sig? frågade Sara.
- Dom vill inte att ballongerna ska smälla, sa hajen.
- Aha, sa Sara.
- Nu är vi snart framme, sa hajen.

Nu va Sara äntligen framme. Det fanns många olika sorters hajar. Det fanns runda hajar, smala hajar, platta hajar. Hajar som kunde byta färg och alla dom fanns på en båt. Ner sjunken alltså.

Först åt vi. Vi åt små bläckfiskar, och vanliga fiskar. Och det var gott.
Alla hajar blev mätta när dom hade ätit två bläckfiskar och två fiskar, men Sara åt som en galning.

Sen lekte dom, dom lekte pinata, fast med fiskar och ut kom små snäckor som var goda.
Det var lite hemskt men roligt, Sara vann.

Sen skulle Sara till ett litet hörn där dom andra var. Vid det där hörnet var Sara omringad av hajar. Sen kom tre olika läskiga hajar och dom pratade om en herre. bla bla bla,.. bla bla,.. bla bla bla,..

Sen så kom deras herre, men det visade sig vara en fisk. En vanlig fisk, som var randig. Den var till och med mindre än Sara.


Mer får ni läsa om i nästa del..